Il Parlamento svedese
Article
May 28, 2022

Il parlamento svedese, il Riksdag, è l'assemblea legislativa svedese. I rappresentanti eletti dal popolo a livello nazionale, i membri del Riksdag, si riuniscono nel Riksdag, che conta 349 membri ed è presieduto da un presidente. L'emendamento costituzionale per il suffragio universale fu attuato nel 1921, quando si tennero anche le elezioni della seconda camera nel 1921. Certo, gli uomini avevano il diritto di voto nella Seconda Camera dal 1909, ma nella prima camera, dove risiedeva il potere reale, veniva loro concesso un suffragio quasi universale ed uguale; per il suffragio era richiesta la coscrizione, mentre alle donne era concesso il suffragio universale. Nel 1922, la costituzione fu modificata in modo che anche gli uomini adulti che non svolgessero il servizio militare ricevessero il diritto di voto. Le elezioni parlamentari in Svezia si svolgono ogni quattro anni la seconda domenica di settembre. Il Riksdag si apre il secondo martedì di settembre, ogni anno tranne gli anni in cui si tengono le elezioni generali. Poi si apre qualche settimana dopo. Affinché un partito abbia un seggio al Riksdag, sono necessari almeno il quattro per cento dei voti in un'elezione generale o il dodici per cento dei voti in qualsiasi circoscrizione (tuttavia, nessun partito ha mai ottenuto la rappresentanza parlamentare attraverso i dodici regola del percento). I mandati sono distribuiti secondo il metodo dei numeri dispari rettificati. Storicamente, la parola Riksdag può avere tre significati: in parte l'organo decisionale e politico, in parte il periodo durante l'anno in cui i lavori del Riksdag sono in corso (dall'introduzione dell'attuale forma di governo nel 1975 formalmente chiamato "Riksdag" ) e in parte l'edificio stesso. Il parlamento svedese ha sede nell'edificio del Riksdag a Stoccolma.
Organizzazione
Il Riksdag è organizzato in sedici commissioni parlamentari e nel Comitato UE. La commissione per gli affari esteri occupa una posizione speciale in quanto è guidata dal Capo dello Stato ed è un organo consultivo tra il governo e il Riksdag. Il lavoro annuale del Riksdag è suddiviso in periodi di lavoro chiamati sessioni. Il Riksdag è rappresentato in organismi internazionali, come il Consiglio d'Europa, l'Unione europea, il Consiglio nordico e le Nazioni Unite. La funzione, le direttive e i regolamenti del Riksdag sono prescritti dal Regolamento interno del Riksdag (RO). Il Riksdag, come il governo, ha delle autorità ad esso collegate, che in diversi casi hanno la funzione di agire per il potere di controllo del Riksdag. Attualmente, il Riksdag ha dodici autorità, oltre all'amministrazione Riksdag, che gestisce l'amministrazione interna: Difensori civici parlamentari (JO) La Corte dei Conti Nazionale Banca nazionale svedese Il Consiglio per gli stipendi dei difensori civici del Riksdag e dei Revisori generali Il Consiglio di Contributo del Partito Il comitato di responsabilità del Riksdag Il Comitato per la Remunerazione del Riksdag La commissione di ricorso del Riksdag Il Comitato per la Remunerazione del Governo Il comitato di revisione elettorale La Commissione Affari Esteri La delegazione di guerra Il Comitato per le nomine del Riksdag è nominato dal Riksdag. È un organismo che prepara le elezioni che si svolgono alla Camera. Non prepara all'elezione del Direttore Generale, del Presidente, del Segretario della Camera, dell'Ombudsman o del Revisore Generale.Compiti
Il Riksdag svedese costituisce il potere legislativo del paese. È il più alto organo decisionale della Svezia e la più importante assemblea democratica del paese. Il Riksdag discute, formula e decide su tutte le leggi in Svezia. Il lavoro del Riksdag consiste, tra l'altro, nell'esame di proposte di nuove leggi. Questi sono disponibili in due varianti: disegni di legge, che sono proposte scritte dal governo, e mozioni, che sono proposte scritte da singoli membri del parlamento. Queste mozioni e proposte di legge sono trattate all'interno della commissione competente per l'oggetto della proposta e le decisioni della commissione sono trascritte in un rapporto della commissione. I membri del Riksdag lavorano anche con la partecipazione a piani di lavoro e piani di programmazione, presentano interrogazioni scritte e interpellanze al Primo Ministro e partecipano a dibattiti. Il lavoro dei membri del Riksdag è in gran parte in corso all'interno dei comitati. Il Riksdag ha anche diversi compiti di controllo: controlla il lavoro del governo e delle autorità. Una delle decisioni più importanti del Riksdag è l'adozione del bilancio statale, che viene presentato come disegno di legge dal governo al Riksdag due volte l'anno. SuoTitoli di articoli correlati
Artikel
Riksdagshuset i Stockholm
Sveriges
lagstiftande församling
Enkammarsystem
Talman
Andreas Norlén
M
Åsa Lindestam
S
Lotta Johnsson Fornarve
V
Kerstin Lundgren
C
Ålders-president
Tuve Skånberg
KD
Regering
Socialdemokraterna
Parlamentariskt förtroende
Centerpartiet
Vänsterpartiet
Miljöpartiet
Oberoende
Opposition
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Kristdemokraterna
Liberalerna
Oberoende
Valsystem
Proportionellt valsystem
9 september 2018
Riksdagens plenisal
valkrets
riksdagsledamöterna
talman
allmän rösträtt
andrakammarvalet 1921
Riksdagsval i Sverige
söndagen
september
Riksmötet öppnar
fyra procent
valkrets
jämkade uddatalsmetoden
nuvarande regeringsform
riksmöte
riksdagshuset i Stockholm
riksdagsutskott
EU-nämnden
Utrikesnämnden
statschefen
regeringen
Europarådet
Europeiska unionen
Nordiska rådet
Förenta nationerna
Riksdagsordningen
Riksdagsförvaltningen
Riksdagens ombudsmän
Riksrevisionen
Sveriges riksbank
Partibidragsnämnden
Riksdagens arvodesnämnd
Riksdagens överklagandenämnd
Statsrådsarvodesnämnden
Valprövningsnämnden
Utrikesnämnden
Krigsdelegationen
demokratiska
propositioner
motioner
interpellationer
statsråd
regeringens
myndigheternas
statens budget
proposition
Sveriges statsskick
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Konungen
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län
Regioner
Kommuner
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sveriges riksdags historia
alltingen
herredagar
1319
Arboga
Arboga möte
Gustav Vasas
Västerås
stånden
riksdagsordningen
Ordningen för ständernas sammanträden
propositioner
motionsrätt
besvär
karolinska enväldet
frihetstiden
riksdagsordningen 1723
ständerna
hattar
mössor
parlamentarism
Riksdagen 1760–1762
Gustav III
Frihetstiden
1772 års regeringsform
Riksdagen 1771–1772
maktdelningsprincipen
Montesquieus
lagstiftande makt
beskattning
verkställande makten
Riksdagen 1789
Förenings- och säkerhetsakten
riksrådet
regering
Rikets allmänna ärendens beredning
Joseph Martin Kraus
Riksdagsmarschen
regeringsform
1810 års riksdagsordning
delning av makten
justitieombudsmannaämbetet
Maktdelningsläran
lagstiftande
dömande
verkställande
Representationsreformen i Sverige
riksdagsordningen 1866
ståndsriksdagen
tvåkammarsystem
Riksdagen 1865–1866
riksdagsordningen 1866
representationsreformen
ståndsriksdagen
tvåkammarsystem
första kammaren
landstingen
riksdaler
ämbetsmän
godsägare
allmänna rösträtten
parlamentariska styrelseskicket
allmän
kvinnlig rösträtt
Elin Wägner
Rösträttsfrågan
andra kammaren
vallag
riksdaler
fattigvården
värnplikt
vallag
Kerstin Hesselgren
Kerstin Hesselgren
Elisabeth Tamm
Nelly Thüring
Agda Östlund
Bertha Wellin
riksdagsvalet 2014
riksdagsvalet 2018
riksdagsordning
regeringsform
Parlamentarismens
valet 1976
Lotteririksdagen
riksdagsvalet 1973
Lotteririksdagen
riksdagens högtidliga öppnande
riksmötets öppnande
Kulturhuset
Sergels torg
kalenderår
budgetpropositionen
V
S
C
L
M
M
K
V
SP
S
ÖVR
C
FR
L
M
M
K
1911
1914 V
1914 H
1917
1920
1921
1924
1928
1932
1936
1940
1944
1948
1952
1956
1958
1960
1964
1968
27 mars
25 september
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti
V
S
MP
SD
NYD
C
L
KD
M
M
K
1970
1973
1976
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
2006
2010
2014
2018
riksdagsvalet i Sverige 2018
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
Moderata samlingspartiet
Sverigedemokraterna
Centerpartiet
Vänsterpartiet
Kristdemokraterna
Liberalerna
Miljöpartiet de gröna
16 mars
coronaviruspandemin
Socialdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Centerpartiet
Vänsterpartiet
Kristdemokraterna
Liberalerna
Miljöpartiet
6 september
2021
riksdagens talman
riksmötets öppnande
14 september
fyraprocentsspärren
valkrets
på det viset
Krigsdelegationen
Riksdagshuset i Stockholm
Riksdagens högtidliga öppnande
Riksdagsmarschen
Gamla riksdagshuset
Betänkanden
Proposition
Motioner
Sveriges statsskick
Vallag
Resultat i val till Sveriges riksdag
Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval
Svensk politik
Lista över talmän i Sveriges riksdag
Listor över ledamöter av Sveriges riksdag
Lista över svenska riksdagar
Ständermöte
Europaparlamentet
Amineh Kakabaveh
Nina Lundström
Magdalena Andersson
statsminister
regeringen Andersson
Roger Richthoff